tisdag 6 december 2011

Att skapa med ATS - är det överhuvudtaget möjligt?

Ett av de stora glädjeämnena när man dansar är för många av oss att skapa själv. Ibland bubblar hjärnan över av inspiration och infall som man vill testa, nu, genast! Hur kan det gå ihop med ATS, som är ett så specifikt system för improvisation i grupp? En del löser det hela genom att skapa helt egna stegvariationer och kombinationer och många är de grupper som således dansar ITS (Improvisational Tribal Style) istället för ATS (även fast de ibland själva kallar det ATS). Varför då envisas med ATS, "FCBD-style"? Det finns flera anledningar till detta och en av dem är tjusningen att kunna improvisera synkront tillsammans med människor man aldrig tidigare träffat, men som lärt sig samma språk. För det är så jag ser det, som ett språk, och jag har heller ännu inte sett någon ITS med ett sådant flöde och självklarhet som ATS även om man kan hitta kul idéer här och var.

Vilket språk som helst känns ganska träigt och trist om man bara håller sig på basnivån. Men om det just handlar om det talade/skrivna språket; är detta att ha lärt sig basnivån i sig anledning för mig att då gå vidare till ett annat? Bara för att finna att när basnivån återigen känns trist och enformig börja med ännu ett nytt språk? Ja, det är lätt att fastna i mönster när man dansar och ofta upprepar man sig själv, helt i onödan. För behåller man bara logiken så kan man skapa i princip hur mycket som helst. Och däri ligger så mycket av tjusningen, att ju mer vi lär oss grammatiken, desto flexiblare kan vi bli med orden/rörelserna, och verkligen kommunicera och skapa, tillsammans. Som författarens unika språkbehandling.

/B

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar