Vi hade turen att ha Sophias mamma Anki på vår sida. Hon sydde alla de tidiga dräkterna, eftersom det bara var jag som hade mina kläder från as-Sayf-tiden. Kjolar och cholis som vi använde då är fortfarande snygga och ärvs av andra tribaldansöser. Min vackra gröna kjol i bomullsbrokad som jag köpte från USA under as-Sayftiden, lever nu vidare i Göteborg där Callisto övertagit vårdnaden.
Cecilia och jag började den sommaren dansa med svärd tillsammans, vilket vi senare gjorde i flera år. Den första dansen var en liten snutt på 2 minuter, som jag koreograferade med de kunskaper jag fått under en privatlektion med Shakira, en av USA's bästa svärddansöser under den tiden. Senare kallade vi in vår kamrat Erik, som är ninja, att undervisa oss i samurajsvärd. Dessa kunskaper och mer använder vi för att skapa en stil av svärddans där svärdet alltid behandlas som vapen.
Senare under året var en minnesvärd föreställning när vi var med på Stallet, en uppsättning under ledning av Irene Karlbom, ståuppkomiker och magdansös. Hon berättade under roliga former om magdansens historia, och så illustrerades detta av olika dansstilar. Här visade vi även upp en ghawazee-dans, innan vi visade upp den moderna stilen, som ser äldst ut - tribal. Vi fick under föreställningen tillfälle att dansa med levande musik, vilket var roligt.
Efter att ha försökt köra dubbelt ett tag bestämde jag mig för att lämna as-Sayf, som fortsatte på sin väg medan jag satsade helhjärtat på TRIBAL!
Året därpå fortsatte vi att kämpa för att få ihop pengar till vår USA-resa. Våren 2001 dansade vi vår första riktigt genomarbetade svärddans, Bird, på Stockholm Bellydance Festival, och fick ett otroligt mottagande. Ett minnesvärt uppträdande under det året var också Sveriges Radio, som ville ha en dansgrupp som skulle stå i lobbyn till kontoret och dansa ett par timmar, för att sprida en orientalisk känsla under några temadagar de hade. Vi fick skrapa alla våra krukor i botten för att få ihop danser och material för att fylla dessa timmar!
På Kungsgatans dag i Oktober 2001 fick vi gå längs Kungsgatan i Stockholm med svärd och våra tribalutstyrslar, vilket man inte är bortskämd med minsann.
Fortsättning följer....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar