Återblick och framtidsplaner

I september förra året uppträdde vi som vanligt på Kulturnatten i Uppsala. Speciellt och annorlunda för den här gången var att vi gjorde scendebut med vårt nya samarbetsprojekt Tribal Bellydance United! Tribal Bellydance United består, förutom oss i Tiktaalik, av Elnaz och medlemmarna i 'nybildade' Tribe Nenuphar. Det är ett fantastiskt gäng, och vi tycker att det är jätteroligt att då och då kunna vara en del av ett lite större sammanhang när man står på scen. Därför är vi väldigt glada över att samarbetet kommer att fortgå även under 2015, med ett första nedslag på Kulturernas Karneval! Missa inte det! :D

Mer än så tänker vi faktiskt inte säga i nuläget, men som ett litet vårtecken kommer här vårt gemensamma set från centralpassagen på kulturnatten. Det är maffigt att vara många... :)

Egyptian Sevillana

Ibland finns det steg som bara inte riktigt blir så pass bra som man skulle vilja.
Jag har haft lite blandade känslor för just Egyptian Sevillana, på grund av att den liksom hoppar på en helst i situationer där man kanske inte var helt beredd, och den orsakar att gruppen kan komma i otakt. Jag har saknat ett tecken för den så att ledaren klart och tydligt kan göra resten av gruppen beredda på att den kommer, så alla fint kan gå bakåt och snurra i takt vilket ju faktiskt är vad vi strävar efter.

Tur att Carolena tyckte samma sak för nu finns det ett tecken! Titta över vänster axel på 1. Hur smidigt som helst. Sen kan man ju även göra det lite roligare och hitta på en kombination av steget och vips så får man Sevillanas Shell game.

En klassiker

Tribal Fest ® 14

Tribal Fest ® 14 är i full gång och redan nu finns flera av uppträdandena uppe på youtube, praktiskt för oss som inte har möjlighet att ta oss till Sebastopol i Kalifornien.

Tessera Tribal at Cues and Tattoos, March 2014

Danskarusellen 2014

Vi ägnar just nu massor av tid åt något som för oss är ganska ovanligt, vi tävlar!

Danskarusellen arrangeras av studiefrämjandet och är till för att dansare och dansgrupper ska få fler scentillfällen för att utvecklas, möta publik och knyta kontakter. Tre deltävlingar hålls i Uppsala där vi är med, den första skedde den 26 februari. Löpande under tävlingen ska vi få feedback på vårt framträdande vilket ska bli otroligt intressant och utvecklande att få läsa. Vi kommer att dansa till samma låt alla gångerna så det ska bli en rolig utmaning att variera oss och använda alla steg och kombinationer vi kan.

Nästa två deltävlingar hålls den 2:a och 23:e april på Grand i Uppsala. Vore trevligt om ni ville titta förbi, förutom oss finns där massor av andra duktiga dansare och grupper.

GOD JUL

Vi vill önska alla en riktigt god jul med vacker dans från Italien och Silver Wolf Clan.

Kulturnatten 2013 i korthet!

Årets Kulturnattsmedley kommer här!

 

 

Svärd på Kulturnatten!

 

För ett par veckor sedan, på Kulturnatten närmare bestämt, var det urpremiär för vår nya svärdsdans. Det var förstås på tiden med lite svärd (det tar ju sån himla tid att träna in, bara..) och Centralpassagen är verkligen en häftig 'scen' att stå på när det håller på att mörkna så det tajmade sig perfekt. Vi är så himla glada att så många kom och tittade på alla våra set, vi hade verkligen en fantastisk kulturnatt, och i väntan på ett samlat fotoalbum på facebook osv tänkte vi att vi kanske kan få bjuda på en liten tillbakablick... :) För att vara Linas första renodlade svärdsdans och Majas första vapendans tycker vi att det blev riktigt riktigt bra, men framförallt hade vi riktigt riktigt roligt! Tack alla som kom och tittade på och dansade med oss! :D

 



 

Utanför lådan..

Ibland glömmer vi ATS®-nördar bort att det finns andra varianter av gruppimprovisationsdans under Tribalträdet... Det kan faktiskt vara riktigt kul att titta på andra ITS-format och då hamnar vi gärna hos WildCard BellyDance. Här kommer ett favoritklipp, enjoy!

//M

Vår alldeles egna youtubekanal!

Trumvirvel tack...!

Vissa av er har säkert redan noterat att den finns, men vi vill härmed presentera vår officiella youtubekanal, och vår första spellista Tiktaalik in action - bestående av filmsnuttar från våra uppträdanden! Den har varit work in progress bra länge, och blev klar för en liten tid sen - äntligen. :) Tadaa!

Och eftersom September närmar sig med stormsteg kan det kanske vara på sin plats att göra lite reklam inför kulturnatten också, som i år går av stapeln den 14 september. Här är ett litet smakprov från förra året... Och mer finns i kanalen!

P.s. Vi ses väl i September? D.s

Inspiration!

Ibland, när det känns som att man alldeles tappat sugen och ATS:en blivit trist och vardaglig, då är det tur att youtube finns! Det här är ett klipp vi ofta återvänder till av alla möjliga olika anledningar, en klassiker och ett säkert kort i länksamlingen. Förhoppningsvis inspirerar det er lika mycket som det har inspirerat oss!

FCBD @ Cues & Tattoos 2011

Och Glad Påsk på er!

Puja - Moving meditation

Puja (uttalas något i stil med [puh-dja] på engelska) är en långsam rörelsesekvens hämtad från den klassisk-indiska danstraditionen, och ingår i nivå 1 av FCBDs nivåindelning. Den kallas också för moving meditation och är ett fint sätt att inleda en lektion eller träningssession på för att komma i stämning och bli avslappnad och koncentrerad. Den är dessutom så vacker att vi, och många andra, gärna använder den på scen ibland.

 Dansguppen Red lotus gör en Puja från 0:20

Här ser vi Devyani Dance Company som inleder med en Puja

http://www.youtube.com/watch?v=P_jESsSgw2o

Tiktaalik inleder med en Puja vid studiefrämjandets scen på kulturnatten 2012 (bara ett smakprov från kulturnatten än så länge, vi är inte riktigt klara med filmerna därifrån än!)

Här nedan följer Berenikes recension av pujaavsnitten på FCBD:s dvd-er:

"Pujan finns med på de flesta av FCBD:s dvd-er och i lite skiftande kvalitet. Den finns med på vol 1, den uppdaterade 4:an (Embellishments & variations), vol 5, 6 och 7.

Den återfinns inte alltid som "puja", utan på vol 1 och 7 benämns den som Moving meditation. Båda är filmade i klassrumsmiljö, men på 1:an ser man Carolena både bakifrån och i spegeln och både bild och ljud är klarare än på 7:an, som är ganska trist filmad enbart i spegeln så att alltihop blir spegelvänt och dessutom med dåligt ljud. Carolena berättar bara helt kort samtidigt som hon gör pujan, och lotusblomman är ganska flyktig, även om hon gör den långsamt och liksom stannar upp där (detta gäller både vol 1 och 7). 

På den uppdaterade 4:an så kallas den "Silent puja" och den görs helt utan tal. Den är filmad väldigt nära, så man ser bara delar av Carolena bakifrån (lite mer av henne i spegeln ibland dock, snett framifrån, men just lotusen försvinner helt ur bild. Då ser man bara hennes axlar och om man inte redan kan pujan så är det väldigt svårt att veta vad hon har för sig överhuvudtaget). Denna dvd rekommenderas inte ur pujahänseende! 

Pujan på vol 5 och 6 är i mitt tycke de bästa. På vol 5 finns den under "concepts" och på vol 6 under "welcome", samma upptagning på båda men inbäddade med annat i respektive avsnitt. Bäst och tydligast filmning och ljud. Carolena berättar dessutom utförligast här, om än marginellt, samtidigt som hon gör den. Man får också följa henne en gång under tystnad. 

Ett mycket prisvärt budgetalternativ är annars Carolenas kombinerade bok-cd-dvd-set som är en sammanslagning av valda delar av vol 1 (bla pujan) och den första utgåvan av vol 4 (som senare uppdaterats)  + en hel cd med musik av Helm, förutom den lilla boken där också pujan finns beskriven. 

FCBD:s dvd-er finns att ladda ner här; avsevärt billigare än att köpa de fysiska dvd:erna (då rätt mycket frakt tillkommer) och rekommenderas ändå som referensbibliotek för den som verkligen är intresserad av ATS®."  

Att utvecklas som dansare

Att utvecklas som dansare vill väl de allra flesta av oss oavsett nivå, men det är kanske inte alltid så lätt att veta hur man konkret kan gå tillväga. Som nybörjare kan man bli överväldigad av allt man ska tänka på, medan den mer erfarne dansaren kanske kan uppleva att utvecklingen liksom tagit stopp. Finns det några bra tips? En mycket läsvärd artikel som ramar in och strukturerar upp det mesta för dansare alltifrån nybörjarnivå till avancerad nivå finns här.

Och som en illustration på den ständigt pågående utvecklingscykeln tänkte vi att detta klipp kunde passa:

Minnen från Stockholm Belly Dance Festival

Det var mycket som hände i våras, särskilt i Maj. Förutom att vi hade stora gruppträningar (varav en med liveband!) inför Kulturernas karneval, så var det ju SBDF också: Stockholm Belly Dance Festival. Irja och Berenike har faktiskt varit med på SBDF en gång förut, men inte under namnet Tiktaalik så man skulle kunna säga att det var Tiktaaliks SBDF-premiär om än med rutinerade medlemmar! För att göra en lång historia kort så hade vi en heldag i Stockholm och hade hemskt roligt, och skulle därför vilja dela med oss av lite minnen från upplevelsen. Håll till godo!



Incheckning och väntan på bazaarkunder... :)

Piff i trångt omklädningsrum

Och sen väntan. Som vi fyllde ut med försök till artistiska foton i sluttande korridor,
med varierande framgång.

Känna på golvet och stämma av med ljudteknikern,
och sen var det bara att vänta lite till. I timmar, visade det sig... vi blev uttråkade.

Så vi roade oss med att ta fler bilder! Lina illustrerar.

 

Man kan ställa upp för fotografering utomhus där det är lite svalare...

Eller exempelvis göra mycket roligt med en vanlig vägg....

Fast risken är ju att de egyptiska världstjärnorna undrar vad man håller på med.. :)

 

Och sen var det helt plötsligt nästan dags..! Tystnad i korridoren och stor koncentration.

 

Uppställning!

/M

ATS i Ryssland

Tribal är stort i Ryssland, men så är det ett stort land också. De mest kända grupperna är kanske Ujbaba Tribe och utbrytargruppen Tribal Mafia, som båda anordnar stora tribalevenemang där bland annat medlemmar från FCBD medverkat (Kae och Kristine var i Moskva i slutet av februari i år). Det var oerhört frestande att åka dit ska jag säga, men det får bli en annan gång! Hur som helst så är inte alla Ujbaba eller Tribal Mafia som dansar, utan det finns fler och säkert många fler än vad jag har lyckats hitta. Men här kommer i alla fall ett litet axplock av ryska grupper som dansar ATS.

Ujbaba ATS

och utbrytargruppen Russian Tribal Mafia. Kul att dansa till livemusik!:

Maiastra Tribe duo dansar till en irländsk reel:

Mango Tribe:

men vi har också Seiren Tribe, som i klippet dansar till Sitare och vår favorit Bay City Shimmy!

och så har vi förstås Tribal Studio Flourish, där vi även kan se en manlig ATS-dansare.

Infernal Monkeys i en duett till Bay City Shimmy: 

och en duo som jag tyvärr inte riktigt kan klura ut vad den heter......men fint dansar de :)

/B

Varför så få?

Av tradition är det övervägande kvinnor som dansar orientaliskt. Det är kanske förståeligt, det är en tämligen feminin stil, men hur kommer det sig att det är så få män som ger sig på ATS och Fusion som ju trots allt skiljer sig en hel del från den traditionella magdansen? Se Fias inlägg Alla kan dansa! för exempel på manliga fusiondansare, och här kommer några klipp vi har lyckats skrapa ihop på manliga ATS-dansare - för de är verkligen inte särskilt många även om de existerar!

Tribal Studio Flourish:

Florida Tribal Dance, avancerad klass:

Shades of Araby:

Och här ett klipp ni känner igen från Berenikes Raqs Rhodope-inlägg, Kalbelia Troupe:

Tribal Unity:

Umberlily:

Akula Nartakah, som tyvärr har väldigt få filmklipp men är värda att länka till ändå!:

Och avslutningsvis som en extrafin fredagspresent kommer här något så trevligt som ett klipp med enbart manliga ATS-dansare, ur Tribal Unity, Umberlily, Shades of Araby och Akula Nartakah! Enjoy!

Faktum är att det inte finns några som helst förbud eller tabun vad gäller män och ATS, ett par stycken medverkar i exempelvis Tribal Basics vol 4. Så varför är det så ovanligt i såväl tränings- som uppträdandesammanhang? Är det för att både ATS och Fusion till viss (eller ganska stor) del är sprungna ur just den orientaliska dansen? Är det på grund av fördomar om att män inte kan lära sig arm undulations och höftskak (vilket ju bara är fånigt - titta på salsan till exempel!)? Är det på grund av okunskap - en tro att män inte får gå ATS-kurser för att det är en strikt kvinnlig dansstil? Är det för att reklamen är alltför riktad mot kvinnor? Är det på grund av brist på manliga förebilder (vilket jag hoppas jag åtgärdat i någon liten mening med det här inlägget!)?

En intressant diskussion kring manliga ATS-dansare kan man hitta på tribe där Valizan, medlem i gruppen Shades of Araby och instruktör på FCBD's än så länge enda Brother Studio, beskriver sin syn på saken. Läs- och tänkvärt!: http://ats.tribe.net/thread/fa79f39d-ae96-4599-bedd-f5d3ba9e7d9a

Såvitt vi vet (och upplys oss gärna om vi har fel!) väntar Sverige fortfarande på sin första manliga ATS-dansare. Kanske är det någon du känner? Om vi inbitna entusiaster med gemensamma krafter försöker få våra pojkvänner, killkompisar, män, bröder, fäder och söner att åtminstone testa vore det väl helt otroligt om inte någon skulle fastna?! Eller? :) ATS är en dans för alla, brukar jag säga när jag promotar i bekantskapskretsen!

/M

Hjärnsläpp! Alla har vi våra styrkor (och svagheter)..

Visst känner vi alla igen oss i hjärnsläppet i ledarpositionen, ni vet när allt plötsligt blir pannkaka och man liksom fryser mitt emellan två rörelser - alternativt blandar friskt och hittar på helt nya grejer till följarnas stora förvirring. Faktum är att det har hänt, och händer, alla som håller på med improvisation och ATS oavsett nivå. Det ingår liksom i dealen, och är som fenomen absolut inte endast nybörjare förunnat. Det som kanske skiljer den lite mer erfarne dansaren från nybörjaren är hur man hanterar det. Om man någonstans i bakhuvudet har en plan B när hjärnsläppet plötsligt infinner sig kan man om man är snabb nog rädda det hela utan att publiken ens förstår vad som händer. It's the glory of improvisation! :D

Ju längre man har hållt på (och ju fler hjärnsläpp man fått!), desto lättare får man att reda upp situationen. Practice makes perfect som det så fint heter. Vissa behöver öva mer och andra mindre, precis som med allt annat. Ett knep är att hitta ett "nödsteg" som man alltid lätt kan falla tillbaka till och vila i medan hjärnan bootar om. Gör en hip bump. En pivot bump. Byt arm och gör en pivot bump till, och så är du på banan igen. Eller stå några sekunder i en ghawazee shimmy och ta ett eller ett par varv medan du funderar på fortsättningen. Jag lovar att publiken endast i undantagsfall kommer märka något.

En annan klassiker är oj-nu-tog-låten-slut-syndromet (med varianten oj-nu-blev-det-långsamt/snabbt-igen i gott sällskap). Jag är expert på det! Och jag inbillar mig att jag blir bättre eller ibland att det inte syns så mycket. Fast där kommer ju inspelnings-möjligheternas förbannelse in. Även om publiken inte såg något när misstaget väl inträffade så kommer du själv garanterat att se det på filmen efteråt. Och då är det bara att bita i det genanta äpplet och försöka lära sig till nästa gång. Det är faktiskt extremt nyttigt (och jobbigt!) att se sig själv på film!

Men ej att förglömma i sammanhanget: alla har också saker som vi är bra på, som liksom väger upp dom där missarna! Jag anser själv (givetvis mycket ödmjukt och självdistanserat) att jag har en fin shimmy. Den tog ungefär 1 och ½ år på sig, men när den väl landade så blev det bra! Exempel i övrigt: Lina har otroligt fina armar, särskilt i det långsamma. Irja har en fantastisk närvaro och pondus, också särskilt i det långsamma. För att inte tala om svärdsföringen. Berenike rör sig som en katt och lär sig nya steg snabbare än någon annan jag träffat. Fia är grym på just flöde, stegen följer på varandra utan hack eller glapp i oändlighet. Ej att förglömma dock, är att vi alla har saker vi är lite sämre på också. Själv har jag svårt att lära mig nya steg generellt, behöver otroligt regelbunden repetition under lång tid innan det sätter sig. Särskilt snurrar är min stora akilleshäl! Jag har också svårt med vinklar.. Den där osynliga lådan man ska bära med sig, som liksom är densamma oavsett hur rummet ser ut. Den kämpar jag med (och vad resten tycker att de behöver öva på får de själva skriva blogginlägg om, om de vill)!

Här är ett klipp från när vi var på Underbara Bar i Stockholm och dansade live till Morfis Bixur. Vi hade hört låten typ två gånger innan och gillade den så mycket att vi bestämde oss för att köra lite ren improvisation till den. Synd bara att det var jag som råkade stå närmast ledarposition när den tog slut, för jag var fullständigt oförberedd och lyckades inte rädda det snyggt. Jag bjuder på den. :)

(den noggranne noterar också min kombinerade sahra/rainbow, men jag tänker inte säga när den kommer - den räddade jag åtminstone till liten del)

Att säga att detta nesliga avslut (som dessutom fastnade på film) har genererat en större medvetenhet hos mig är snarast en underdrift. Jag vill aldrig göra likadant igen. Förhoppningsvis gör jag inte det heller, det är ju egentligen inget stort och svårt att ha i bakhuvudet men utan filmsnutten hade jag nog inte tänkt på det nämnvärt.

Med detta vill jag bara säga:
Fokusera inte så mycket på det du tycker att du är dålig på, för vi har alla svagheter. Det är mänskligt. Tänk istället på vad du känner dig duktig på och var stolt över det! Fortsätt öva och se dig omkring när du dansar med andra. Jag har sagt det förr och upprepar det gärna: förebilder och potentiella lärare finns överallt! Även i spegeln. Tillåt dig själv att bli inspirerad! Och försök hamna på film ibland. Kanske är det precis vad du behöver för att kunna hoppa över det där hjärnsläppet nästa gång!

/M

Kulturnatten 2011 - Tiktaalik vid Globalen

Tiden går och det börjar bli dags att fundera lite kring årets kulturnatt! Därför kommer här en liten tillbakablick från Kulturnatten i höstas. Som vanligt så dansade vi även då utanför Världsbutiken Globalen - det har liksom kommit att bli vår hemmascen, för det var här allting började med vår kulturnattstradition. Utanför Globalen dansade bara Tiktaalik, men med toppenfint publikstöd av våra meddansare från de tidigare föreställningarna som dessutom filmade oss - tack för det! Så här kommer några smakprov från den tidiga föreställningen.

(som en lite rolig parantes kan tilläggas att det är Maja som filmat Weavers Reel!)

Att koreografera eller inte - det är frågan!

En stor tjusning med ATS är just att det är en metod för improvisation i grupp. Samtidigt är det ett mycket händigt redskap för att koreografera. På så vis kan man hitta på effektfulla saker som annars inte skulle gå att få till och det är kul när man är många. Faktum är att FCBD koreograferar alla sina framträdanden för större scener, medan de improviserar i mindre sammanhang. Dock improviserar de sällan helt fritt utan använder sig mer av strukturer, som ett skelett, att improvisera inom och vissa saker diskuterar de i förväg. Det är Gypsy Caravan som kommit med begreppet "open chorus", där det är helt improviserat vem som går ut och när. FCBD använder sig just inte av det själva, men ställer sig positiva till det.

Här nedan FCBD på stor scen. Koreograferat och utifrån en skelettstruktur:

...och på liten "scen", med bara lite skelett ;) :

Här nedan vår koreografi till Weaver's reel (Peter Gabriel), som med små omarbetningar gjorts på 3, 4, 5 och sex personer ;) Innehåller även ett litet skelett.

Men, låt inte koreograferandet ta över improvisationen på grund av säkerhetstänk och perfektionism! Träna mer istället om du känner dig osäker, så kommer säkerheten med tiden. Häftiga koreografier i all ära; men det är i improvisationens NU man för det allra mesta hittar nerven, den speciella närvaron som ger det där extra. Man slipper även vara nervös för att göra fel. Dessutom ger det en helt annan flexibilitet i uppträdande-sammanhang, då man kan ställa upp med kort varsel i olika konstellationer, och med enkla referenser till vissa strukturer få till en konstnärlig inramning och form. Tiktaalik improviserar i princip alltid, med mer eller mindre struktur. Ok, det blir kanske inte perfekt (se slutet på det andra klippet med FCBD, underbart att även de är mänskliga!), men det är för det mesta roligare att titta på och mycket mer spännande att dansa och när allt faller på plats så är det en oslagbar känsla.

/B