Att använda svärd som ett redskap i sin dans är ett gammalt sätt att förena flödet och styrkan i svärdsteknikerna med känslan i dansen och att väva samman dessa två ytterligheter kan ibland ge fantastiska resultat. För mig personligen så är svärdet förknippat med en känsla och ett uttryck som är lika starkt som det som finns i dansen. Det är viktigt att inget av dessa två uttrycksmedel tar över när man använder dem tillsammans, de ska komplettera och förstärka varandra.
Svärdet är ingen accessoir utan ett vapen och enligt min åsikt så ska det hanteras som ett sådant även i dansen, dvs med respekt. Det innebär att det är viktigt att man faktiskt kan hantera svärdet. Det är ju inte alla som har en bakgrund inom kampsport och det är heller inte nödvändigt för att dansa med svärdet. Men det är viktigt att bekanta sig med det; träna gärna utomhus i att hugga och virvla runt. Titta på svärdsfilmer och studera hur de rör sig och prova att göra likadant själv. Akta inredningen bara, samt stäng in eventuella nyfikna husdjur!
Vad ska man då ha för uttryck när man dansar med sitt svärd? Jag tycker att det enklaste svaret är: avslappnat och naturligt. Att försöka se farlig och arg ut kan vara lyckat om det inte blir konstlat och det får absolut inte ta över helhetsintrycket. Det kan vara en hårfin skillnad mellan farlighet och larvighet. Något som man i regel inte upptäcker förrän det är för sent, på en skakig film.
Vilken typ av svärd man använder är en smaksak. Rakt, böjt eller balanserat spelar ingen roll anser jag. Det viktigaste är att man är trygg med sitt vapen och känner att man kan förmedla något och att man har roligt!
Irja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar